fredag, april 27, 2012

Snart maj

 
 Det är alldeles galet hur fort den här våren gått. Tiden ändras när man får barn, och ju fler barn desto fortare går det. De familjer som har 10 barn... hinner de ens märka när dagarna skiftas?
Och i nästa vecka blir det maj. Första sommarmånaden! Sen svischar det bara till, och så är det höst igen. Men det ska man ju inte tänka på nu förstås. Nu ligger allt härligt framför oss. Massor av tid ute, förhoppningsvis massor av sol och bad, barfotabarn och glass i solen. Som jag längtar efter sand mellan tårna och lugna morgnar med kaffe i utemöblerna!
 
Och nu alltså... helt ärligt. Jag hade en plan med det här inlägget, men jag har tv:n på samtidigt, och där såg jag på Så levde de lyckliga. Väldigt bra om äktenskap och relationer. Och i just det här avsnittet som rullade nu var det dessutom en familj med hjärtebarn. Så nu har jag glömt vad jag hade tänkt att skriva. Hoppsan :)

Därför avslutar jag detta förvirrade inlägg med:
Hurra för våren! Och om du inte redan har sett Så levde de lyckliga, så finns det på svtplay. Värt att se!


 

måndag, april 23, 2012

Leklera


Idag är det ledig dag från dagis för lilleman T, så han och jag kommer antagligen att baka muffins. Det har blivit en vana att göra just det på hans lediga dagar. Han fullkomligt älskar att baka, och redan innan de andra barnen och pappan var ute genom dörren i morse ville han att vi skulle börja dra fram mjöl och bunkar. Så senare ska här väljas formar och röras i smet.

Men man kan ju inte baka muffins hela dagarna, och då är leklera en rätt kul grej att sysselsätta sig med en stund. Både för små och lite större barn.

Här får ni ett kalasbra recept på en lera som inte behöver förvaras i kylskåp.

0,5 dl matolja
5 dl vetemjöl
2 dl salt
2 msk alun eller citronsyra
4 - 5 dl vatten
Karamellfärg 

Blanda vetemjöl, salt och citronsyra/alun i en bunke. Koka upp vatten och tillsätt olja och färg i det. Häll vätskan i bunken med de torra ingredienserna. Blanda väl.

Förvara i plastpåse.


fredag, april 20, 2012

En liten lista


Japp, nu har även jag (antagligen som sista människa på planeten) blivit utvald att svara på en sån där fin lista som susar runt bland bloggarna. Tackar, tackar kära Sandra  :)

Nu ska man egentligen svara på frågorna och sen hitta på nya och skicka vidare, men jag tycker mig ha sett den här utmaningen på nästan alla bloggar, och därför kommer jag nöja mig med att svara på frågorna utan att skicka vidare utmaningen. 

Så... here we go!

1. Vad gör du när du är ensam hemma?
Framför allt diskar, städar och tvättar. Och sover! Brukar försöka hinna med en liten tupplur mitt på dagen.
Men just idag tittade jag på tv. Precis vad jag ville se utan störande moment. Det var en wow-upplevelse för det var så ohyggligt länge sedan jag jag gjorde det senast.  (Om någon undrar över dessa rafflande bekännelser, så kan jag ju säga att jag är mammaledig. Min ensam-hemma-tid är några timmar i veckan när stora barnen är på dagis och i skolan.) 

2. Vilken är din bästa låt från 2012 so far?
Svårt, men jag tror "Resten av ditt liv" med Timbuktu. Älskar att den är så hatisk men låter så happy-happy.

3. Om du fick göra om något du gjort i ditt liv, vad skulle det vara?
Fasen, jag ångrar för mycket. Kommer att bli en bitter gammal tant. Men vad jag verkligen lärt mig är hur himla fort småbarnsåren går. Så de saker jag skulle ändra står i relation till just det. 

Kanske skulle jag (vi) inte flyttat ifrån vårt förra hus. Jag skulle absolut inte sålt mina hästar, inte alla i alla fall. Och det jag mest av allt ångrar för tillfället är att jag sålde min hund när barn nummer fyra låg i magen. Jag vet att det var rätt beslut, han får helt enkelt inte plats i livet här just nu, men jag saknar honom så det gör ont. På riktigt.

4. Hur många barn vill du ha?
Fyra låter som ett bra antal.

5. Hur ser den bästa frukosten ut?
Lugn och ro. Jag med en bra bok. Te och fralla kanske. 
Det är lugnet och boken som är grejen, vad som äts är mindre viktigt.

6. Hur många olästa mail har du?
Låt mig se... 539. En nätt liten siffra.

7. Vad önskar du att du vore bättre på?
Koppla av. Jag önskar jag kunde stressa ner och sluta tänka ibland. Jag är världsbäst på att analysera saker och ting sönder och samman.

8. Om du fick välja helt fritt, var i världen skulle du vilja bo?
Dalarna. På en egen lagom stor gård i Orsatrakten. (Eller möjligen i skärgården.)

9. Hur många jackor har du egentligen?
Åtta. 

10. Ärligt nu, använder du verkligen alla dom där jackorna regelbundet?
Nope. 

11. Hårdkokta eller löskokta ägg?
Löskokta i kopp, hårdkokta på mackan.

torsdag, april 19, 2012

Om radioreklam och knuffar


Varje gång jag kört bil de senaste veckorna, varje gång, har Ronald McDonald radioreklam spelats. Ni vet den där en farmor berättar barndomsminnen för sitt barnbarn som ligger på sjukhus. Och pappan som läser godnatt-saga för sitt barn som säger nå´t i stil med "Pappa lägg inte på".
F-n vad jag lider när jag hör de här reklamsnuttarna. De kniper tag i hjärtat och liksom vrider om - aj. Vilket såklart är bra, det är det reklammakarna vill att det ska göra. Bra, men plågsam, reklam således.

Varje gång jag hör de här snuttarna känns det som om någon sätter handflatan i bröstet på mig och knuffar till. En rejäl knuff, rakt in i juli 2005. Då bodde vi på Ronald McDonald Hus i Lund. Det var då vår nyfödda dotter hjärtopererades och i samband med det vårdades på sjukhuset.

Trots att vi var 60 mil hemifrån kunde vi få en liten stunds nästan normalt liv mellan stunderna på sjukhuset.
Vi kunde ha vår tvååring med oss. Han kunde sova hos oss varje natt. Min mamma och bror fick också bo i huset och de hjälpte oss med vår son om dagarna, så att vi föräldrar kunde vara med uppe på avdelningen med vår lilla dotter. Personalen i huset fanns i bakgrunden, närvarande om man skulle behöva något. Andra familjer fanns också i huset förstås. Vi rörde oss runt varandra, som i våra egna bubblor. Känslan var hela tiden lugn och respektfull. Ingen visste riktigt varför någon annan var där, men vi visste alla själva grunden - riktigt sjuka barn.

Så heja Ronald McDonald Barnfond. Klart man vill hjälpa till att bygga nästa hus!
Även om reklamen är som en knuff i bröstet.

Och HÄR kan man läsa mer om Ronald McDonald Barnfond och hur man kan hjälpa till att göra livet lite enklare för familjer till svårt sjuka barn.

måndag, april 16, 2012

Jodå


Vi överlevde påsklovsveckan. Det gick t o m över förväntan bra att vara hemma hela högen tillsammans. Bortsett från en dag med katastrofvarning så hade vi en ganska bra vecka. Lite slapp, lite skoj, sådär som det ska vara.

Och i helgen slutade det äntligen att regna och vi packade in familjen i bilen och åkte för att snegla på ett hus. Det blev dock bara att vi tittade från vägen, för husets gårdsplan var full med bilar. Antagligen folk som städade och röjde inför visningen som kommer att vara den här veckan. En visning som vi inte ska gå på, för huset låg inte sådär perfekt som vi ville att det skulle göra.
Men omgivningarna var underbara och vi stannade till och fikade i skogen. Barnen lekte på mossklädda stigar och petade med pinnar i vattenfyllda diken. Byggde broar med murkna småstockar och plockade vitsippor bland granstammarna. Ljuvligt.



Så har jag skaffat Instagram också, och gör mitt bästa för att behärska mig lite och inte slänga ut drösvis med nya kort varje timme. Varför är det så roligt att ta bilder med filter för? Jag begriper mig inte på mig själv ibland.
Men vad svårt det är att hitta folk man känner igen. För det finns ingen sökfunktion som gör att jag kan leta efter folk med hjälp av t ex bloggnamn el dyl va? Någon som vet?

Vår husvagn. En ful bärare av somriga känslor :)

tisdag, april 10, 2012

Påsklov

 

Japp, idag börjar barnens påsklov. Å hej å hå vad mysigt att vara hemma tillsammans i en hel vecka till. Bara rå om varandra, leka, ta det lugnt och ladda batterierna.
Eller inte.
För mina äldsta barn är som hund och katt. Inte den typen av hund och katt som gosar i samma korg och slickar varandra på huvudet. Utan den typen där hunden försöker slita katten i stycken och katten ivrigt försöker klösa ut hundens ögon.
Påsklov alltså. Tjoho!

Fast näe, så eländigt är det faktiskt inte hela tiden. Ibland leker de snällt, och det sker oftare nu för tiden än vad det brukade. Ibland kan även lillebror vara med och de kan leka alla tre utan att blodvite uppstår. Jag hoppas innerligt på att påsklovet bjuder på många sådana stunder. För det finns inte så mycket tid för mig att  styra upp med annat just nu. Bebisar tar väldigt mycket tid. Hushållsarbete i en lite större familj tar också väldigt mycket tid. Resultatet är såklart väldigt lite tid över till annat. Samt hög puls.

Visst ser hon oskyldig ut? 
Ingen kan ana att hon är som Gudfadern själv och styr sin familj med järnhand :)

fredag, april 06, 2012

Sista-minuten-pyntat


Glad Påsk!

onsdag, april 04, 2012

Uppladdning


Ja, inte duggar det tätt mellan inläggen här. Dagarna går i en rasande fart och jag gör mitt bästa för att hinna med. Tid och ork räcker inte riktigt till bloggande, och knappt till att läsa bloggar heller. Men snart är det påsklov och då ska jag glo på skärmen tills ögonen blöder ;)

Påsk ja.
Idag handlade jag påskgodis och påskpresenter och har fixat i ordning (och gömt) barnens ägg. Våra barn brukar få lite, lite godis plus en liten grej i sina ägg. Tycker det räcker så eftersom de även får ägg från sin mormor och farmor. Men ja, i år är jag en trött mamma med amningshjärna och därmed blev det lite hejsan-svejsan och jag kom hem med en enorm godispåse. Så i år får barnen lite mer godis och en liten grej. Utom lillasyster, för hon får en body i sitt ägg. Och ja, jag vet att en 7 veckors bebis inte kommer att lägga märke till att det är påsk och kommer inte att bry sig ett dugg om hon får ett påskägg eller inte. Jag försökte tala förnuft med mig själv i affären, försökte förklara för mig att det räcker gott och väl om hon får sitt första ägg nästa år. Men nej, jag är en ömhjärtad stackare som inte lyssnar på förnuft.
Jag har fyra barn - alltså ska det vara fyra påskägg. Basta.



Finaste påskäggen ever :)