onsdag, augusti 24, 2011

Återkoppling

Prarie Dawn


Tänkte att jag skulle göra en uppföljare till fjolårets inlägg om mina då nya rosor. Var visst exakt ett år sedan så det passar ju bra :) Då var samtliga av dessa rosor nyinköpta, nu har det alltså gått ett år och efter en hel sommar tillsammans med dem kan jag bättre se vad som var fynd och succé och vilka som kanske inte var det.

Först tar vi Prarie Dawn... en vacker, lite "krullig" ros.
Jättesöt är hon verkligen även om hon kanske är väl krussidullig för min smak egentligen. Busken har vuxit väldigt bra i år och är nu mellan 0,5-1 m mot de dryga 15 cm som var när jag köpte henne i fjol (bara en pinne med en knopp i princip). Men grenarna är väldigt gracila, dessutom verkar bladen vara poppis hos sniglarna, vilket gör att den ser lite luggsliten ut. Blommorna är jättesöta men blommar över på en dag eller två, så det gäller att vara snabb om man ska hinna njuta. Den remonterar, men det har tagit lång tid mellan blommorna i år. Den kommer att få bo kvar i trädgården förstås, men jag känner inget behov av att skaffa mig fler. Och blir den inte lite roligare till nästa år får den kanske byta plats...


Queen Elisabeth


Queen Elisabeth då? Jo, hon har blommat fint i år. Men hon blommade över ganska snabbt. NU har hon faktiskt mängder av knoppar, så jag tror att den stora blomningen ännu återstår. Kanske beror det lite på den hårda vintern som var, det har tagit lång tid för rosorna att återhämta sig. Jag känner fortfarande att QE var ett toppenköp. Jag betalade nästan ingenting för några små halvtorra pinnar i fjol, och i år har det blivit rejält stora och fylliga buskar av dem. Väldigt vackert var det när QE och Arthur Bell blommade tillsammans, precis som jag hoppades att det skulle vara :)


Arthur Bell

Arthur Bell; min stora favorit! Jag som tidigare inte velat ha gula rosor, är helt såld på denna underbara ros :) Busken har växt sig väldigt kraftig och fin trots att vintern tog hårt på den, och den har blommat flera gånger under sommaren. Knopparna är mörkt gula, när blomman slår ut är den intensivt gul för att sedan bli ljusare och ljusare. När den tillslut börjar vissa är den snarast åt det vaniljgula eller cremevita hållet. Den blommar länge och doftar helt ljuvligt!


Arthur Bell (mysko mobilbild...)


Arthur Bell


Sista kortet är Jens Munk. En vresros med en trillion taggar som jag köpte sent förra hösten. Jag köpte de två sista plantorna, en bestod av två små pinnar, och den andra av en enda stackars halvdöd pinne. Dessutom satte jag dem strax innan snön kom och hann inte fylla upp med ny jord ordentligt, så hela våren stod de i en lerig vattenpöl. Jag trodde helt klart att de inte skulle klara sig, men det gjorde de trots min misshandel :) I år har de växt explotionsartat och den ena busken är närmare metern hög!
Rosorna är enkla men väldigt vackra. Även de otroligt taggiga grenarna är snygga tycker jag. Det är väl tänkt att den ska blomma hela sommaren (har jag läst), det har den inte gjort i år, men den har iaf blommat om några gånger. Tyvärr vissnar blommorna snabbt, men det märks väl inte så mycket sen om den blommar lite mer.
Jag har den planterad på ena kortsidan av huset där man kan gå förbi, men vi inte brukar uppehålla oss, för det är ingen buske man vill att något barn ska trilla in i!


Jens Munk

Inga kommentarer: