Veckans matsedel

En del av varför jag bytte tillbaka blogg, nu när bloggsuget kom tillbaka lite, var att jag märkt hur jag har sökt mig tillbaka hit under året som gått. Letat bland recept efter saker jag lagt upp här för längesedan.
Så nu tänkte jag att jag skulle börja samla mina veckomatsedlar här också. Jag har dem på papper, jag har testat en särskild app, jag har dem i anteckningarna på paddan... Vet aldrig riktigt var jag ska leta, när jag vill hitta mina egna enkla matförslag till trötta vardagskvällar. Men här? Då borde jag ju rimligen hitta dem igen.

Matsedeln v 37 (i frysrensningens tecken):

M. Falukorv, makaroner, stekt vitkål

T. Het fisksoppa
O. Kycklinggryta med vitlök, ris, brysselkål
T. Falukorvsgratäng med palsternacka, potatismos, kålmos
F. Kantarell- och köttfärsstroganoff, spagetti, lchf-spagetti
L. Falukorv och makaroner, brysselkål
S. Hemmagjorda hamburgare, kroketter, kålrotspomme, hemmagjord chilibea

En helg av firande

Min yngsta son fyllde 4 år förra måndagen. Fyra år! Känns som han kom till oss ungefär igår. Plus att han liksom är TREÅRINGEN personifierad. Han är den där busiga, finurliga, nyfikna lilla ungen, precis som jag tänker mig en treåring. Men hur som helst. Nu är han fyra. Snart arton. Tiden springer. 

I helgen firade vi hans födelsedag med släkten. Ena halvan i lördags, andra halvan i söndags. Vi har fikat och fikat och fikat. Ändå har jag fika kvar fortfarande. Till eftermiddagskaffet idag kommer det att bli browniekaka och grädde. Inte för att jag klagar alltså ;)

Skogspromenad

Den här hösten tar sin början på ett väldigt fint sätt tycker jag. Helt underbart med de här soliga, varma dagarna, som är någon slags blandning mellan sensommar och höst. Fleecejacka och mössa på morgonen, t-shirt på eftermiddagen. En skön tid. 

Igår gick vi på en förmiddagspromenad i skogen. Ett slags test, för att se om det går att promenera i skogen med en ettåring, en fyraåring och en fyra månaders hundvalp. Och det gjorde det. Väldigt bra tom, och vi hade en riktigt mysig timme, där vi strosade fram i ettåringsfart. Det lektes med pinnar, petades på svampar, och tittades efter hackspettarna som vi hörde däruppe i trädtopparna.

Barnen glada över äventyret, monsterhunden lycklig över friheten och jag nöjd över att få en stunds ro. 

Nämen hej!

Jag har drabbats av hemlängtan. Det blev med den här bloggen, som det kan bli när man flyttar. Gammalt och invant tråkigt byts mot något nytt och lite mer spännande. Men. Efter ett tag. Hemlängtan! Till det vana, trygga. Där all historia finns, där man lämnat bitar av sig själv.

Till sin före detta bostad kan det vara svårt att flytta tillbaka. Men till en blogg? 

Fullt möjligt faktiskt. 

                                     

                               

Att gå vidare

Vad det gäller bloggen. Jag har liksom fastnat.
Det är dags att gå vidare.

Nu finns jag här.

Hej hösten

Jaha, nu är hösten här på riktigt. Man måste ha jacka på sig, annars blir man kall. De minsta måste ha mössa på huvudknoppen, och stövlar är det enda rätta när man lufsar ut på morgonens blöta gräsmatta. Men det är rätt okej faktiskt. Jag välkomnar hösten, försöker tänka att den är en nystart efter en ganska jobbig sommar. Jag hoppas att jag ska hitta tillbaka till mig själv lite grann. Kunna landa i mig, ankra mig därinne och bli lite mer hel och samlad.

Min älskade, men i år förskräckligt eftersatta, trädgård håller också på att samla sig inför kallare tider. Trots att mycket nu är på väg att ge upp helt, så tycker jag att det är något skört och vackert med just den här tiden. Trädgården kan konsten att somna in med stil.

Amen vad gör jag då hela dagarna?

Eftersom jag inte hinner blogga längre? Ja, tittar man på Instagram så verkar svaret vara: äter. 

Egentligen tar väl själva tillagningen mer tid än ätandet. För äter gör jag ganska snabbt. Alla som någon gång haft en bebis vet vad jag pratar om...

Faktum är att det är lite nya matvanor här hemma. Jag bestämde mig för att min lunch alltid ska vara vegetarisk (undantaget om det finns rester över), att vi verkligen ska se till att använda upp alla rester och slattar så att inte mat kastas, och att vi ska ha en vegetarisk middag i veckan. Det går faktiskt över förväntan bra. Visst, mannen "glömde bort" och undrade var köttet tagit vägen och barnen är lite gnälliga och skeptiska till veggomaten. Men ändå. Alla äter, och som med alla nya vanor måste de få nötas in lite innan de blir till vardag.
Själv tycker jag det är kul med lite nytt tänk. Att sitta och leta recept på nya, spännande maträtter är en skoj sysselsättning, och både att skriva matlista och att laga maten blir roligare när det inte är samma gamla korv dag ut och dag in.

Och med det sagt... Nu ska jag gå och steka falukorv och koka lite stuvade makaroner ;)