Inlagda rödbetor

I lördags skördade vi årets sista rödbetor, och igår hamnade de i burkar med lag. Två av burkarna fylldes med polkabetor, och i den tredje blev det både polkabetor och vanliga rödbetor. Nu är det bara att hoppas på att det blev gott också :)

Whoopie pie´s

Idag har jag för första gången bakat whoopie pie´s. De blev inte helt lyckade (de fulaste jag sett på nätet faktiskt), men goda! Och det är väl ändå huvudsaken när det handlar om fikabröd :)

Jag kör på bättre lycka nästa gång och allt det där... nästa gång kommer de att se ut som hos Sockerrus. Såklart ;)

Att få andas ut

(Foto från stock.xchng)

En tid har jag känt mig väldigt pressad. Tiden räcker inte till det jag måste, det jag behöver och det jag vill. Inte ens i närheten, och dagarna har varit en enda kamp för att hinna så mycket som möjligt, samtidigt som jag känt att jag ändå inte hinner någonting alls.
Simma, simma, simma med näsan precis över vattenytan...

Men nu. Viktiga beslut har tagits, och jag har släppt en stor börda. Nu ska jag äga min tid bättre. Och det är så skönt, så skönt! Att få andas ut.

Fina presenter

Jag fyllde år nyligen och då passade jag på att önska mig några fina böcker. Eller i alla fall trodde jag att de skulle vara fina, jag har bara kikat på dem på Adlibris förut, så jag visste ju inte säkert förstås.
Glad kan jag konstatera både att jag hade lyckan att få båda dessa böcker i födelsedagspresent, och att de båda två är så himla jättefina!

Här ovan ser ni Supertanten av Elin Ek. En jättemysig bok som ska läsas, inte bara lagas mat ur. Jag har mest bläddrat runt och läst lite här och där, kikat på recept och njutit av mysig text än så länge. Den känns verkligen som en riktig skattgömma, med gamla härliga recept, på sånt som man minns från barndomen.

Mycket fina texter om vad det är att vara tant också :) Att jag är tant har jag accepterat (och omfamnat!) för längesedan (medan bra mycket äldre kvinnor än mig, i min närhet, fortfarande tror att de är 20, mysko...) Så den här boken passar mig som handen i handsken! Ett riktigt lyckopiller!




Fredagsmys av Emma Hamberg och Anette Rosvall - en så´n där bok som man blir glad av! Vackra bilder, vackert papper (ja, papperskvaliteten spelar roll!) och fantastiska recept. Jag har långsamt bläddrat igenom den och verkligen njutit av bilder och recept.
Sa till min man att vi kanske skulle ta och laga oss igenom den, då blir det drygt 2 års fredagar... han skrattade lite och sa att jag kunde ju blogga om det då, som Julie & Julia (underbar film, se den om ni inte gjort det!). Ja, vem vet, det vore kanske något... då har jag ju iaf ett inlägg i veckan att skriva ;)



Här ser ni något jag längtat efter länge! Fina franska vädurar. Världens bästa kaniner, så otroligt mysiga! Jag är uppväxt med sådana här underbara kaniner, och har länge velat skaffa mig egna nu som vuxen. Men som barnfamilj har det blivit att vi haft småkaniner istället, och dvärgvädurar är ju också fina, men det är inte samma sak. Barnens kaniner har gått bort under vinter och vår och vi skulle eg inte skaffa någon mer kanin förens nästa år, men så dök ett tillfälle upp, och på min födelsedag åkte vi och hämtade hem dessa vackra damer. Mina alldeles egna fina, tunga, goa, tant-kaniner!
Bara att få lyfta upp en så´n här bjässe kastar mig tillbaks till barndomens somrar och gör att lyckan bubblar lika fint i magen nu som den gjorde när jag var 11 :)

(I ärlighetens namn ska väl nämnas att det blev ett par små dvärgvädurar också, till stora barnen... men det är en annan historia ;))

Luktärter

I år tog det väldigt lång tid för luktärterna att komma igång ordentligt. Men nu blommar de underbart vackert, för att inte tala om hur gott de luktar!




Favoritfärgen i år! Jag köpte en blandpåse med alla möjliga färger, den här ljust blå färgen är den allra vackraste i år tycker jag. Men iof så älskar jag även de vita, de mörkt sammetsröda, de charmigt chockrosa... ja ni fattar ;)




Luktärterna växer som ett improviserat vindskydd vid växthusets bakre gavel. Här hade jag tänkt att sitta, mellan äppelträd och växthus, med en bok och bara njuta av doften. Tyvärr kom blomningen igång så sent så det är lite för kallt att sitta där nu, men man får ta en lov förbi istället, bara för att sticka näsan i luktärterna.




Nej, jag vet. Det här är inga luktärter. Men höstanemonerna och syrenhortensian blommar vackrare än någonsin förr, så de förtjänar att få vara med ändå :)

Återkoppling

Prarie Dawn

Tänkte att jag skulle göra en uppföljare till fjolårets inlägg om mina då nya rosor. Var visst exakt ett år sedan så det passar ju bra :) Då var samtliga av dessa rosor nyinköpta, nu har det alltså gått ett år och efter en hel sommar tillsammans med dem kan jag bättre se vad som var fynd och succé och vilka som kanske inte var det.

Först tar vi Prarie Dawn... en vacker, lite "krullig" ros.
Jättesöt är hon verkligen även om hon kanske är väl krussidullig för min smak egentligen. Busken har vuxit väldigt bra i år och är nu mellan 0,5-1 m mot de dryga 15 cm som var när jag köpte henne i fjol (bara en pinne med en knopp i princip). Men grenarna är väldigt gracila, dessutom verkar bladen vara poppis hos sniglarna, vilket gör att den ser lite luggsliten ut. Blommorna är jättesöta men blommar över på en dag eller två, så det gäller att vara snabb om man ska hinna njuta. Den remonterar, men det har tagit lång tid mellan blommorna i år. Den kommer att få bo kvar i trädgården förstås, men jag känner inget behov av att skaffa mig fler. Och blir den inte lite roligare till nästa år får den kanske byta plats...

Queen Elisabeth

Queen Elisabeth då? Jo, hon har blommat fint i år. Men hon blommade över ganska snabbt. NU har hon faktiskt mängder av knoppar, så jag tror att den stora blomningen ännu återstår. Kanske beror det lite på den hårda vintern som var, det har tagit lång tid för rosorna att återhämta sig. Jag känner fortfarande att QE var ett toppenköp. Jag betalade nästan ingenting för några små halvtorra pinnar i fjol, och i år har det blivit rejält stora och fylliga buskar av dem. Väldigt vackert var det när QE och Arthur Bell blommade tillsammans, precis som jag hoppades att det skulle vara :)

Arthur Bell

Arthur Bell; min stora favorit! Jag som tidigare inte velat ha gula rosor, är helt såld på denna underbara ros :) Busken har växt sig väldigt kraftig och fin trots att vintern tog hårt på den, och den har blommat flera gånger under sommaren. Knopparna är mörkt gula, när blomman slår ut är den intensivt gul för att sedan bli ljusare och ljusare. När den tillslut börjar vissa är den snarast åt det vaniljgula eller cremevita hållet. Den blommar länge och doftar helt ljuvligt!

Arthur Bell (mysko mobilbild...)

Arthur Bell

Sista kortet är Jens Munk. En vresros med en trillion taggar som jag köpte sent förra hösten. Jag köpte de två sista plantorna, en bestod av två små pinnar, och den andra av en enda stackars halvdöd pinne. Dessutom satte jag dem strax innan snön kom och hann inte fylla upp med ny jord ordentligt, så hela våren stod de i en lerig vattenpöl. Jag trodde helt klart att de inte skulle klara sig, men det gjorde de trots min misshandel :) I år har de växt explotionsartat och den ena busken är närmare metern hög!
Rosorna är enkla men väldigt vackra. Även de otroligt taggiga grenarna är snygga tycker jag. Det är väl tänkt att den ska blomma hela sommaren (har jag läst), det har den inte gjort i år, men den har iaf blommat om några gånger. Tyvärr vissnar blommorna snabbt, men det märks väl inte så mycket sen om den blommar lite mer.
Jag har den planterad på ena kortsidan av huset där man kan gå förbi, men vi inte brukar uppehålla oss, för det är ingen buske man vill att något barn ska trilla in i!

Jens Munk

Gotlandssemester

Sudersand

I år semestrade vi på Gotland i vår nyrenoverade husvagn. Ingen av oss hade varit där tidigare och det var lite av en drömsemester som äntligen skulle bli av. Tyvärr hade vi rejält med otur med vädret, av 9 dagar på ön hade vi bara 2-3 stycken som var utan regn... Det blev helt enkelt inte riktigt som vi hade tänkt oss, och semestern blev väl inte hellyckad.

Stora ön gav inte riktigt det fantastiska intryck jag hade väntat mig, men till stor del berodde det nog på vädret... och kanske lite på väl högt ställda förväntningar kanske. Däremot blev jag så smått förälskad i Fårö. Vi spenderade fyra dagar där, och jag gillade verkligen den karga naturen, väldigt vackert!

Langhammars - en av världens vackraste platser?

De dagar som solen sken på oss passade vi iaf på att njuta av Fårös fantastiska natur. Det bästa på hela semestern var när vi tillbringade eftermiddagen på Langhammars, satt på stenstranden och letade fossiler och filosoferade :)

Langhammars